| VERKSAMHETSBERÄTTELSE
(datum) 2000 - 5 MARS 2001 Den politiska utvecklingen under verksamhetsåret År 2000 har varit ännu ett år av hopp och förtvivlan för dem som arbetar för fred i Mellanöstern. När vi nu gör bokslut för år 2000 kan vi konstatera att de förhoppningar vi hyste vid årets början har grusats. En fredsuppgörelse har aldrig varit så nära och så långt borta under ett och samma år. Ett viktigt och positivt steg togs genom tillbakadragandet av alla israeliska trupper från Libanon. Under större delen av året kännetecknades dock regeringen Baraks politik av otålighet och inkonsekvens. Fredsutspel gjordes och togs tillbaka, samtidigt som implementeringen av redan ingångna avtal förhalades. Vid Camp Davidmötet i augusti satsade Barak allt på en dåligt underbyggd "slutlig lösning av konflikten". Då denna visade sig oacceptabel för palestinierna gick förhandlingarna i stå. När Ariel Sharon den 28 september besökte moskéområdet Haram Al Sharif i Östra Jerusalem, åtföljd av 1000 israeliska soldater och poliser, var detta en provokation som ledde till omfattande palestinska protester på de ockuperade områderna och i själva Israel. Om Sharons besök var den tändande gnistan utgjordes det explosiva bränslet av åratals förhalning av Osloavtalets genomförande, av den oavbrutna utbyggnaden av de israeliska bosättningarna och av det ständigt uppskjutna utropandet av den palestinska staten. Israel mötte protesterna med kraftigt våld, och den andra intifadan var ett faktum. (Ingen trodde då att valet den 6 februari 2001 skulle föra samma Sharon till statsministerposten). Vi kan konstatera: - Att största delen av Västbanken och en stor del av Gaza fortfarande är ockuperade. De självstyrande palestinska områdena är utspridda, isolerade öar utan geografisk kontakt med varandra. Röda Korset skriver i en lägesrapport den 13 oktober att Israel nu kontrollerar hela det palestinska territoriet och har slagit järnringar runt de autonoma palestinska områdena. - Att Israel kontrollerar vägar och checkpoints, vilket gör det svårt för palestinierna att kommunicera. Avspärrningarna innebär att hundratusentals palestinier inte kan ta sig till sina arbeten, att förnödenheter inte kommer in i de palestinska områdena och att sjuka och skadade palestinier inte får den vård de behöver och har rätt till. - Att under den andra intifadan har mer än 400 palestinier dödats och mer än 15.000 palestinier skadats när Israel har satt in infanteri, attackhelikoptrar och stridsvagnar mot den ockuperade palestinska civilbefolkningen. Att israelerna använder raketer och robotar, beskjuter bostadsområden och sjukvårdare och stoppar ambulanser har bidragit till de höga dödssiffrorna. - Att fredskrafterna i Israel har lidit ett kraftigt nederlag. - Att fredsprocessen, som USA genom olika avtal som har undertecknats men inte realiserats har försökt att blåsa liv i under år 2000, befinner sig i ett mycket svårt läge. - Att den israeliska bosättnings och avspärrningspolitiken grusar förhoppningar om fred och försoning. - Att så gott som alla förhandlingar mellan Israel och palestinierna och mellan Israel och Syrien har upphört. Vi i JIPF menar att skapandet av ett självständigt och fritt Palestina sida vid sida med Israel och med Jerusalem som delad/gemensam huvudstad är den bästa lösningen för freden såväl som för säkerheten. Skälen till detta är följande: 1. Såren från den 100-åriga konflikten har inte läkts ännu och hatet verkar fortfarande på båda sidor. Palestinier och israeler upplever sig som två folk med rätt till var sin stat. Vi tror att möjligheten att markera den egna nationella identiteten blir lättare i två stater än i en gemensam stat. Båda folken har upplevt trauman som hotat deras existens och/eller ryckt upp dem med rötterna. En egen stat kan vara en förutsättning för helandet eller bearbetandet av dessa trauman. 2. Tvåstatslösningen är grundad i internationell rätt. Vi tror att ett återerövrande av den internationella rättens /folkrättens plats i fredsprocessen är en förutsättning för dess framgång. Ockupationen av Västbanken, Gaza och östra Jerusalem strider mot internationell rätt/folkrätt. FN:s tvåstatsresolution från 1947 utgör en rättslig grund för Israel såväl som för Palestina. Den internationella rätten eller folkrätten är den bas som en politisk lösning måste byggas på. Detta stöder tanken på en tvåstatslösning snarare än en enstatslösning med två nationer. Vi i JIPF tror att tidsfaktorerna och de demografiska förutsättningarna förhoppningsvis kommer att påskynda en tvåstatslösning (tyvärr ser det inte ut att vara så). Antalet palestinier i Israel och Palestina tillsammans kommer snart att överstiga antalet israeler med judisk kulturell eller religiös bakgrund. Antingen måste Israel ge palestinierna i de ockuperade områdena fulla medborgerliga rättigheter inklusive rösträtt eller så är tvåstatslösningen det enda demokratiska alternativet. Det mardrömsscenario som vi kan se framför oss är att den nuvarande situationen permanentas med allt starkare social och politisk oro och en växande våldsspiral som följd. Segern för Sharon i valet den 6 februari kommer med all sannolikhet att göra läget ännu explosivare. Vi i JIPF tror, liksom FN för femtio år sedan, att freden får bäst förutsättningar genom en tvåstatslösning: ett fritt och självständigt Israel och ett fritt och självständigt Palestina, sida vid sida. JIPF:s verksamhet Vi i JIPF har fortsatt arbetet med att försöka öka medvetenheten om att en tvåstatslösning är det enda realistiska sättet att närma sig freden. Under året har vi haft följande aktiviteter : Offentliga aktiviteter • flygbladsutdelning utanför synagogan 19 oktober i samband med den andra intifadan • upprop i Dagens Nyheter 10 november med 47 namnunderskrifter i första omgången. Uppropet har därefter lagts ut på JIPF:s hemsida • deltagande i ett nätverk med bl.a. Palestinagrupperna i Sverige för att samordna solidaritetsarbetet för Palestina (Dick Singer JIPF:s representant) • deltagande i en stor demonstration mot Israels ockupationspolitik (minst 1 000 deltagare) den 11 november, med Yael Feiler som JIPF:s talare. JIPF hade för första gången en egen banderoll i ovanstående demonstration. • deltagande i en andra demonstration den 16 december på samma tema, återigen med Yael Feiler som talare • deltagande i en "föredragspub" i Sthlms Universitets Studentkårs regi 21 december (Yael Feiler) • deltagande i debatt på Göteborgs Judiska församling i samband med SJUF:s kongress 30 december (Tigran Feiler, Annika Thor) • deltagande i debatt på Umeå universitet 24 januari (Yael Feiler) • representanter för JIPF (Dror Feiler, Yael Feiler, Annika Thor) medverkade flera gånger i TV2:s och TV4:s nyhetsmorgonprogram. • debattartikel i DN 28 november (Yael Feiler) • debattartiklar i Judisk Krönika nr 6/2000 och 1/2001 samt Tachles (Julianna Srebro, Joakim Philipson, Yael Feiler) • 4 nummer av JIPF bladet har utgivits • nyskapad hemsida för JIPF • kontakter med den israeliska fredsrörelsen Interna aktiviteter • under vintern start för en diskussionsgrupp per mejl, framför allt om sionismen • seminarium om sionismen 10 februari • alternativt firande av högtider: 30 september Rosh Hashana med ungdomar, 28 december Chanuka I styrelsen har ingått Dror Feiler (ordförande), Anja Emsheimer (sekreterare), Dick Singer (kassör), Tigran Feiler, Allan Kanter, Jakub Srebro, Izzy Young (ordinarie ledamöter) samt suppleanterna Doriana Lööf, Katarina Katz och Annika Thor. Styrelsen har haft 9 protokollförda sammanträden. För JIPF:s styrelse Dror Feiler |
